Kennedy Space Center

Sedan en vecka tillbaka är Niall på semester i Florida med Mary och Susan. 

Dom landade i fredags och hade ett ganska späckat schema, med Disney World bland annat. Vi var inte så himla intresserade av att se det, så när de skulle till Kennedy Space Center i lördags så passade vi på att åka ner och hälsa på.

Jag var inte särskilt intresserad av rymden och NASA innan men jag är ganska biten nu...  

Vädret är sådär, men man måste ha solkräm på sig. Ganska vettigt visserligen, men det såg roligt ut.

Rocket Park. Tror jag.

Tom leker austronaut.

Saturn 1B

Jag trodde vi skulle hinna med att se allt och ha tid över, men vi hann nog med hälften av alla utställningarna. Det bästa förslaget på hela dagen var att börja med en 3D-film om ISS. Efter det så var allt väldigt mycket mer intressant. 

Bild på International Space Station bakom svenska flaggan.

Efter det hade vi en 3-timmars busstur runt olika launch siter och block houses.

Fimpar från 60-talet.

I alla gamla filmer så sitter alla och röker. Det fanns till och med inbyggda askkoppar i kontrollrummen.

Här ifrån avfyrades raketen som tog upp den första amerikanen i rymden. Komplett med askkoppar.

En liten bebis-armadillo. Mer intressant än alla raketer sammanlagt.

Det finns en fyr på Cape Canaveral som tydligen finns med på väldigt många bilder, eftersom de fick syn på den när de letade efter raketerna som hade ungefär samma mönster. Och färger.

Vi åkte ut till en launch site där jag tror att de avfyrade Apollo-raketerna från. Om jag kommer ihåg rätt.

Bilden nedanför är tagen upp genom ringen som raketen var över. Ungefär.

En bit bort, till vänster, höll de på att bygga en ny raket och den fick vi absolut inte ta kort på. Jag tror alla gjorde det. Men det var jag som fick problem med US Air Force. När jag tog den här bilden. Han undrade var jag riktade kameran när jag tog bilden. Om det var till vänster, eller rakt upp. Jag fick inte riktigt med hela ringen så jag fick vrida kameran lite och det såg tydligen suspekt ut. Hade jag velat ta kort på den förbjudna raketen hade jag väl bara gömt mig bakom en pelare och gjort det lite diskret, som alla andra.

Det sista vi såg på den här turen var den Saturn V-raket som skulle använts för Apollo 18 om de inte stängt ner projektet. Ungefär som nu kanske, när hela regeringen är nedstängd för att de inte kan sluta bråka som småbarn om skitsaker. Men det är en annan historia. Men vid det laget hade min telefon dött så det blev inga fler bilder.

Förutom den här sista. Från när vi stannade och åt på vägen tillbaka till hotellet.

Shawn, till höger, tyckte att irländarna var lite otrevliga när de inte tittade upp och hälsade när han kom fram till bordet. Han skojade ju bara, men det var hysteriskt roligt att se dem bli lite obekväma när han skojade om att det enda som syntes på bilden var hans tänder.

Vilken bra helg

Vi bestämde oss för att stanna hemma i helgen och fixa lite på huset.

Vi har haft några som klippt gräset men eftersom de kunde dyka upp lite när som helst och missade de dagar de sagt att de skulle klippa och dessutom skrapade sidan på den fin-fina bilen som står i trädgården så tänkte vi byta. Så efter att de fått sparken letade vi lite men hittade precis ingenting. De som verkade bra svarade inte i telefon och de som inte verkade så bra försökte vi inte ens ringa. Så vi (läs Tom) skulle klippa själv. Gräsklipparen har stått still i några år och gräset hann bli ganska högt innan vi kom igång med det där så det har varit halvklippt ett tag men i lördags funkade det ganska bra.

Jag fixade till städskrubben inomhus under tiden. Hade tänkt måla om där inne och sätta in nya hyllor men de som finns där funkar tillräckligt bra så det enda jag gjorde var att städa upp, lägga nytt golv och organisera det lite grann.
Under tiden som Tom flyttade verktyg och maskiner till altanen hjälpte jag till att klippa lite. Jag tror inte jag höll på mer än 10 minuter och jag var helt slut. Jag förstår att han fick lite värmeslag...

Det var så länge sen jag la in golv att jag inte trodde jag skulle komma ihåg hur man gjorde. Två av de tre små projekt jag skulle fixa var dessutom  i dörröppningar och det är det absolut värsta. Det tog säkert 95% av tiden. Resten var klart på några minuter.
En ganska suddig bild men det blev ganska mycket finare med det här golvet istället för den gamla linoleum-mattan.
Och nu är det lite bättre ordning där också.

Före. Inga lister och inget golv.

Efter. Nytt golv och nya lister. Snett och vint är det men väggarna är byggda så :(

Jag skulle klippa Toms hår också. Han hade kopplat in maskinen för att ladda den och trodde den var klar, men det var den inte riktigt. Det tog tre försök och flera timmar att bli klar. Mitt i, när han såg ut som Jokern ungefär med stora tussar på sidorna, så åkte vi och handlade. Snyggt.

Desto bättre var det att spara $59. Kuponger är bra. Och reapriser på vin.

Det är ju nästan höst här nu så jag lagade Guinnessgryta. Fruktansvärt gott. Och fin gryta med.

Tydligen börjar hösten nu i helgen. Men den 1:a september är sommaren över. Så vad är det nu egentligen?

Igår kväll skulle jag damma av sängstommen lite, tyckte det såg ut som att det låg lite skräp eller damm på kanten. Det var visst ett litet jack så jag skar upp handen. Det gör inte så ont egentligen men det är oerhört opraktiskt att ha ett sår över hela handen.

Det känns som att vi gjorde saker hela helgen och i lördags hann vi inte ens äta. Men det blev inte så mycket mer än att avsluta alla golvprojekt i huset, städa upp i trädgården så att inte grannarna går och svär bakom stängda dörrar...
Just det. Vi tonade ju rutorna på den nya lilla bilen. Tydligen lite för mörkt för att det ska vara helt lagligt så jag måste komma ihåg att veva ner rutan om jag blir stoppad av polisen. Nu kommer jag vara extra paranoid när jag ser polisbilar, vilket är hela tiden.

Skrivkramp

Det händer inte så jättemycket här egentligen.

Efter roadtripen i augusti stannade vi hemma ett tag och tog det lugnt. Det vill säga lät bli att jobba på huset. De sista detaljerna kommer förmodligen finnas kvar att ta tag i i några år till.

Vi (och när jag säger vi menar jag Tom) plockade ihop poolen. Det är fortfarande ca 30 grader varmt men vi använder den inte särskilt ofta, och det började lukta lite suspekt där ute. Marken under poolen var svart och stank sump. När det torkat upp lite mer luktade det lite svagt av ensilage. Härligt.

I slutet av september var Daniel och Jenny här. Alltid lika roligt att ha besök, men man hinner ju inte göra nånting. Annika var här i tre veckor och vi hann ändå inte med allt jag tyckte vi skulle göra.
De här två nördarna skulle på Dragon Con men trots att Tom är ganska nördig han också och det fanns en del Star Trek-folk där så skippade vi det. Fick se en bråkdel av det hela när vi väntade på dom utanför ett av hotellen en dag.

Första Dragon Con-kvällen var vi och såg Behind The Myths Tour inne i Atlanta. Inte nog med att man fick se Adam och Jamie, Alton Brown (TV-kock som bor i Georgia) var där. Det var ju det häftigaste av allt.
Tror vi får börja se på Discovery Channel lite mer, och Food Network lite mindre...

På måndagen var det Labor Day och Tom var ledig från jobbet, så vi stannade kvar i Atlanta över natten. Passade på att gå till Centennial Park så nu är det inte mycket kvar på listan över saker man måste göra i Atlanta.

Centennial Park

Sky View

CNN-byggnaden låg mitt emot hotellet.

Någon vecka innan de kom var jag i Clayton County International Park och fick syn på en spindel jag aldrig sett förut. Ganska stor, gul och svart och helt ofarlig för människor. Black and yellow garden spider.
Tom hade aldrig sett den heller. Men precis som vanligt så dyker precis alla kryp som finns upp i antingen huset (kackerlacka på gästtoaletten till exempel) eller på altanen (som skorpionen för inte så länge sen).
Så när vi kom hem från Atlanta satt den här på altanen:

Den är ju harmlös men det är ändå lite otrevligt att ha en sån stor spindel som kryper runt om man ska vara där ute så jag plockade fram diverse gifter och tog död på den.

Fick reda på hur hutlöst mycket vi betalar för våra TV-kanaler så förra veckan ringde jag och bad att få nedgradera vårat paket till de kanaler vi faktiskt tittar på. Att byta upp sig går så klart att göra online, men inte om man vill ha mindre. Det tog 40 minuter att byta antalet kanaler, bli av med en mottagare som vi inte använder och byta till nyare för de som är inkopplade.
I måndags var de här och installerade. Hade helst gjort det själv men det får man ju inte göra. Men jag kopplade ur de gamla och såg till att det skulle gå lätt och smidigt för han som var här i alla fall. Bästa installationen han haft sa han. Inga möbler att flytta eller nånting.
Ingen större skillnad på de nya, men de är nyare i alla fall. Och det blev ändå billigare.
Vem behöver ett jobb när man kan syssla med sånt här?

Jag och Jenny var i parken i Clayton County och sprang 6-7 km, fruktansvärt jobbigt faktiskt. Och dagen efter såg jag inte min fotknöl. Det är lite över en vecka sen nu och jag har fortfarande ont. Tror inte att det hade något med just löpturen att göra egentligen. Förmodligen var det att jag gått 15-20 km nästan dagligen i ett par veckor före det.

Vänster fot är lite svullen.

I helgen var vi i Sacramento och turistade. Tom kommer därifrån och jag har aldrig varit där så vi passade på att fräscha upp hans bild av stan lite och så fick han visa vilka hus han bott i.

Fantastiskt trevlig liten stad. Det finns inga direkta sevärdheter kanske, men det finns det inte i Atlanta heller och det är en mycket större stad. Och till skillnad från Atlanta kan man gå överallt. Så vi gick runt i 3 timmar. Med en ond fot. Så nu är det nästan tillbaka på ruta ett.

Sacramento River

Sacramento River

Sacramento River

Ponnyexpressen

The Capitol

Inte varje dag man ser björkar här borta!

Ett gammalt fort

Så nu är jag också övertygad om att vi måste flytta dit. Frågan är bara hur vi löser det...

När jag fick mitt Green Card kunde jag ansöka om medlemskap i Global Entry. Man slipper köer när man ska tillbaka in i landet och man får gå i en lite kortare kö till säkerhetskontrollen och slipper ta av sig skor och sånt tror jag. 

Jag hade min intervju idag. Hade bokat till klockan 2 men jag var där en kvart för tidigt. De verkade inte ha så mycket att göra så jag fick gå in på en gång. Och klockan1:52 var jag klar och på väg hem igen. Inte mycket till intervju heller. Skulle tro att de har ganska mycket information om mig överallt efter alla papper jag har skickat in...

Försökte mig på att baka Guinness-muffins igår, men upptäckte lite för sent att jag inte hade alla ingredienser. Det skulle vara sour cream i men jag hade bara färskost. Så jag tog kaffegrädde istället.

Och jag ville inte göra en kaka av det så jag gjorde muffins. Har bara en muffinsform så jag ställde några lösa muffinsformar på en plåt.

Det gick sådär.

Och jag såg inte förrän jag fått det påpekat för mig vad det här såg ut som.

Roadtrip

I onsdags kväll åkte vi iväg på semester. Frön början hade vi tänkt flyga upp till Indiana (för att gå på Indiana State Fair), hyra en bil och köra runt lite och sen flyga hem igen. Men så dök det upp en konsert i New Orleans som vi ville gå på och då tänkte vi istället lämna tillbaka hyrbilen i New Orleans och flyga hem. Priset för att lämna bilen där blev alldeles för högt så vi bestämde oss för att köra hela vägen.
För att göra det lite billigare och smidigare så bokade vi alla hotell i förväg, så i onsdags körde vi mot Richmond, KY.

Rutten

Ca 5 miles från Richmond började det regna. Det verkade inte så farligt först men sen fick vi Emergency Alerts på mobilerna. Som tur var var vi ganska nära så vi kröp fram tills vi kom till avfarten från motorvägen. Som tur var var det tomt på trafik runt hotellet för det gick inte se var filerna var...
Hotellet var fullbokat så jag är glad att jag hade bokat i förväg.

Dagen efter körde vi mot Indiana.

Förra gången vi var på State Fair ösregnade det. Det såg inte ut som att vi skulle ha bättre tur den här gången. Men vi tog inte med nåt paraply eller några regnkläder för det.
Jag hade bokat ett hotell inne i Indianapolis eftersom vi skulle ta bussen. Till och med beställt bussbiljetter i förväg.
När vi stod och väntade på bussen började det regna, men vi behövde inte stå där särskilt länge innan vi blev upplockade. Tydligen är Indianapolis känt för sin dåliga lokaltrafik men jag tyckte den var ganska bra. Det tog ett bra tag att ta sig till Fairgrounds och de flesta som åkte med var ganska udda. Men chauffören var trevlig och vi slapp gå i regnet/köra själva/hitta en taxi.

Vi hade sett fram emot läskig, friterad mat och öl. Vi hittade friterad mat, men ingen öl. Tydligen är Indiana State Fair "torr". Typiskt.

Det löste sig lite senare. Vi hittade tequila.

Otroligt surrealistisk dag och kväll. Men fantastiskt bra.

Suddig bild av häftigt monument i centrala Indianapolis.

Nästas dag körde vi vidare ner mot Canton, Mississippi. Vi stannade till i Illinois, Missouri och Arkansas på vägen. För det mesta på välkomstcenter, eller för att tanka bilen.

På väg ut från Illinois råkade vi köra lite för fort...

Vi hamnade mitt i ett regnområde nånstans i Missouri, men efter ett tankstopp hade det mesta försvunnit igen.

På lördagen bar det av till New Orleans för att möta upp Michelle, Jon och Izumi.
När vi försökte hitta in till hotellet såg vi några personer i röda klänningar. Inget konstigt med det förutom att bara hälften var kvinnor.
Ju närmare Bourbon Street vi kom desto fler var dom.

Vi åt på samma restaurang som förra helgen och åt samma rätter. Det smakade helt annorlunda men fortfarande hur gott som helst.

Och så åt jag min första bread pudding. 

Chocolate Bread Pudding. Gott.

Vi skulle gått och ätit grits på ett ställe som vi fick rekommenderat förra helgen, men de hade grits på hotellet och jag åt ofantliga mängder grits i Indiana. Vi tar det nästa gång.

På söndagen körde vi hemåt igen, men eftersom vädret var bra och vi var ganska nära kusten så stannade vi till i Gulfport, MS.

Vi körde igenom Alabama på vägen hem. Trots att jag har bott här i över ett år och Alabama bara är en timma bort så har jag inte varit där förut. Och jag kan fortfarande inte se nån anledning till att åka tillbaka.