Ansökan om uppehållstillstånd

Tom åkte hem på lunchen igår så vi kunde åka till McDonough och fixa kopior av vigselbeviset. Certifierade kopior alltså. Med fina klistermärken. Inget är officielt är om det inte har minst en stämpel och/eller ett klistermärke.

Visa större karta

Långt att åka bara för att jag inte kan göra sånt själv.

De här papprena med guldklistermärken var det enda som saknades från luntan som ska skickas in till USCIS.

Det där är alltså min ansökan om uppehållstillstånd. Eller green card. Ett villkorligt på två år. Så när det här väl blir klart (nån gång nästa år hoppas jag) så har jag två år där jag inte behöver bry mig om byråkrati och pappersarbete. Inte förrän jag ska ta bort det villkorliga från green cardet.
Den där högen innehåller inte alla de bevis vi måste ha med till intervjun. Där de kollar igen att det här inte är immigration fraud. Eftersom det här är det förlovade landet dit alla vill flytta, kosta vad det kosta vill.

Och så är det ju det där med körkort också. Jag tror jag måste vänta på mitt EAD för att vara säker på att få ta körkort. Jag kan ju chansa på att åka dit lite då och då och se om kontrollen går igenom, men det låter inte särskilt praktiskt.

EAD är ett arbetstillstånd. Ett green card är automatiskt ett arbetstillstånd, och ett inresetillstånd. Men jag ansöker om båda de tillstånden samtidigt som jag ansöker om uppehållstillstånd eftersom de kommer på posten inom 2-3 månader men ett green card kan ta precis hur lång tid som helst.
Och med de två tillstånden kan jag kanske ta körkort, faktiskt leta efter jobb (vilket kräver att jag har körkort, kollektivtrafiken ute på vischan lämnar en del att önska) och lämna landet.
Eller, jag kan lämna landet när jag vill. Jag får bara inte komma tillbaka.

Vi åkte till världens mest deprimerande postkontor igår för att hämta kuvert att skicka ansökan i. De hade inga.

Men. Klockan är snart 11 och det är över 20 grader ute. DET är en sak som är bra med Georgia. :p