Resan till Sverige tog lite längre tid än vi räknat med, dagen före vi åkte fick vi reda på att flyget vi tänkte tagit från Amsterdam till Göteborg var inställt. Ingen större fara, vi bokade om via Köpenhamn istället.
Och det hade ju gått jättebra och precis som planerat om det inte varit för att det stormade i Amsterdam. Tyckte inte det såg så farligt ut, det snöade knappt. Men de ställde in en massa flyg, och vi blev försenade både till Köpenhamn och Göteborg för att de skulle avisa planet.
Men för att se det från den ljusa sidan hade vi ganska mycket benutrymme mellan Atlanta och Amsterdam.
När vi kom fram till Mölnlycke hade Alva och Molly redan somnat, men vid halv åtta (efter att vi sovit ett par timmar) dagen efter öppnade Alva dörren till gästrummet och viskade mitt namn. Tror aldrig jag har fått en sån bra väckning.
"Ta kort på min smörgås" |
Nyvaken Molly |
Nästa dag, på lördagen, åkte vi till Ulricehamn för att hälsa på Ebbe och Villemo. Det första Ebbe säger är att han faktiskt känner igen mig. Han var rädd att jag skulle se ut så här:
Och sen frågade han om jag hade ipaden med mig :)
Han har en ganska go stil när han spelar.
Villemo |
Ebbe |
Hos Annika blev det räkor.
De som katterna inte snodde från min smörgås när jag inte tittade.
Efter det blev det ett par dagar till i Ulricehamn med Ebbe och Villemo. Och lunch med Sara.
Nyvaken Ebbe |
När Ebbe var på förskolan fick Villemo prova ipaden.
Det ska börjas i tid |
På lördagen fyllde Alva fyra år och hade barnkalas. Ibland känns två timmar som en evighet med rastlösa fyraåringar.
Tom kom tillbaka och hängde med Molly.
Tom jobbade på Amsterdams flygplats måndag och tisdag så efter att ha fyllt väskorna i Vegby igen så åkte vi dit i söndags, och hem igår.
Vid gaten i Amsterdam fick jag visa mitt Advance Parole-kort och fick komma med planet utan problem. Det underlättade nog att det stod en supervisor vid sidan om och lärde upp den som kontrollerade våra pass.
I Atlanta fick vi gå till samma ställe som jag var vid när jag kom hit i augusti. Det tog en stund för dem att kontrollera allt, och de ställde lite kontrollfrågor (vad mina föräldrar heter) och sen fick jag till slut min Parole-stämpel (inte likadan som den som man får annars) och vi kunde åka hem.