Larm och lampor på schema

I torsdags fick vi äntligen larmet installerat i det här huset. Först fick vi vänta på internetuppkopplingen och sen kände vi inte att det var direkt bråttom. Det här är ett säkert område och det är mest som en försäkring. Inte för att vi förväntar oss att någon ska försöka ta sig in.
Och framför allt för att kunna schemalägga lamporna. Det är det absolut bästa.
Vi bokade in det här dagen efter vi fick nycklarna till huset, när vi fortfarande trodde att internetuppkopplingen skulle installeras när som helst. Vi betalade, och sen fortsatte vi att skjuta upp det en månad i taget eftersom den där uppkopplingen aldrig kom.
Men nu till slut bestämde vi oss för att ta tag i det. Tom tog en halvdag ledigt från jobbet och jobbade den andra halvan hemmifrån, för att vi båda skulle kunna ha åsikter om det som skulle installeras och var. Det visade sig att han som installerade var helt fantastiskt bra. För första gången någonsin gick något bättre än vi hade förväntat oss. Allt är trådlöst och det enda som är monterat är en CO-monitor och ett par rörelsedetektorer. Lätt som en plätt. Så Tom hade inte alls behövt va hemma.
Det var visserligen inte helt lätt med installationen. Det tog sin lilla tid att koppla in larmet till routern. Han hade ingen information om vilka portar som behövde öppnas, bara att det här "brukade hända ibland men ingen visste hur man löste det". Om vi inte hade fått det att fungera hade han behövt installera en äldre version med sladdar överallt. Och det ville jag inte höra talas om. Så ett par telefonsamtal senare så hade vi (läs jag) löst det. Han var jättenöjd, jag var jättenöjd. Och efter 8 timmars installation var alla nöjda. Han var ganska glad att få jobba i ett rent hus där ingen rökte på precis jämte honom också.
Och jag är fantastiskt nöjd med att ha lampor på schema runt om i huset. Vi hade ju en temporär lösning med timers men det här är så mycket bättre. Vi åkte till och med till IKEA för att köpa lite nya lampor.
Så visst. Huset är säkert lite säkrare, men vi har ett par fina lampor som kostar $49 i månaden att sköta timern för.

Parenthood

En av mina absoluta favoritserier är Gilmore Girls. Mycket på grund av Lauren Graham.Jag har vägrat se något annat hon är med i eftersom jag inte vill förstöra Lorelei Gilmore. Och därför har jag ingorerat Parenthood. Helt ogrundat visade det sig. Jag började titta för kanske en månad sen och har redan sett allt. Det gick alldeles för fort!
Men som tur är har jag fått Annika att börja titta, så jag kan återuppleva det genom henne :)

Äntligen värme!

Den här vintern har varit lång, kall, grå och deprimerande. Vi brukar ha i alla fall några varma dagar under vintern och ändå ganska mycket sol, men inte i år. De senaste två dagarna är de första varma dagarna vi har haft. Visserligen blir det ganska varmt på en gång, ca 25C nu, så jag borde inte klaga. Men det har varit lite småjobbigt! Det ska bli lite kallare igen, och lite mer regn. Men så länge det inte regnar oavbrutet så är det inga problem.

Nackdelen med värmen är alla insekter och allt pollen. Jag har knappt sett några knoppar än och defintivt inget pollen men det börjar kännas. Och snart är allt täckte av ett gulgrönt täcke. De första åren fattade jag inte att jag var lite allergisk eftersom jag inte hade haft problem med det någon annanstans men det är ganska mycket värre här än i Sverige!
Och alla kryp. Jag har sett getingar lite här och där de senaste dagarna. De är också bra mycket värre än de svenska. Spindlarna dröjer nog lite grann men jag har sett ett par nyckelpigor inne redan. Det känns helt fel att ta livet av nyckelpigorna så jag bara släpper ut dom. Och det förklarar förmodligen varför de kommer tillbaka hela tiden. Nästa gång kommer de inte ha lika mycket tur. Små och söta eller inte.

Vardag

Jag fick ett brev från US Citizenship and Immigration Services igår med en påminnelse om att förnya mitt green card. Eller ta bort villkoret på det. Nu hade jag visserligen ganska bra koll på det ändå men det är betryggande att de påminner. För det blir inte lika lätt att komma ihåg att jag måste förnya om tio år igen.

Själva formuläret är väldigt enkelt den här gången. Det svåra är väl bevisen vi måste skicka med. Jag försöker hitta bevis på att vi har "blandad ekonomi" samt bevis på olika försäkringar vi delar. Tydligen spelar ekonomiska papper en betydligt större roll än något annat i de här sammanhangen. Är man villig att riskera sin ekonomi är det troligtvis inget bluffäktenskap. Ungefär.

Foton är ganska värdelösa, men jag slänger med en del ändå. Mest för att den delen är lite roligare än torra papper.

Jag tyckte att väntetiden på mitt K1-visum var lång men det är tydligen ingenting jämfört med det här. Det är många som måste skaffa en förlängning på förlängningsbrevet, som är giltigt ett år. Många besök på Department of Driver Services blir det... Mitt körkort är ju bara giltigt så länge mitt green card är giltigt. Jag kan förlänga det med det här brevet jag får som kvitto på att de tagit emot min ansökan. Och sen kanske jag måste förlänga det brevet i ett år till, och så förlänga körkortet också.
Det ska inte va några problem att resa internationellt heller, så länge jag har det där pappret med mig. Men jag skulle tro att jag inte kan använda Global Entry längre. Tillbaka till att köa med alla andra igen.

Det mesta i det här landet måste skötas via telefon, eller via papper. Det är så mycket pappersarbete.
Ibland kan det hända att man kan göra något online, men då brukar det inte fungera. Jag har bokat installationer via chat-funktioner ett par gånger och oftast dyker de inte upp. Jag försökte avsluta ett medlemskap för en månad sen via chat. Det fungerade så klart inte och medlemskapet förnyades idag. Frustrerande.
Jag sitter just nu och väntar på att ADT ska ringa tillbaka om när de kan komma och installera. Det har gått en timma ungefär så jag börjar misstänka att de inte kommer ringa. Jag har andra samtal att ringa men vet inte när jag ska ge upp ADT och börja på nästa. Eller ringa igen och behöva gå igenom ett antal personer innan de slussar mig till rätt person igen. Och om jag kan förstå dom. Den sista personen jag pratade med hade en väldigt grov southern dialekt. Väldigt svår att förstå.

Lika bra att ringa tillbaka antar jag. Jag älskar att prata i telefon. Not.

Franskt besök och Florida

Jag vaknade med förkylning sista dagen i Sverige och den har precis nu börjat bli bättre. Alldeles lagom till pollen-säsongen.
Jag hade ungefär en vecka på mig hemma innan Igz kom på besök och trodde nog att det skulle räcka för att bli frisk. Men icke.
Så första veckan av hennes besök bestod mest av Parenthood på Netflix och soffhäng. Vädret var riktigt dåligt också så vi hade ändå inte kunnat göra så mycket mer än att shoppa. Vilket vi gjorde så småningom också.
Men hela poängen med besöket var en konsert i Florida. Kevin Costner & Modern West spelade och vi hade biljetter till lördagens konsert på Floridas västkust. Det var den första som annonserades och vi trodde att det skulle komma lite fler konserter så vi väntade med att köpa biljetter till den andra, på ostkusten, tills vi visste om det fanns en mer praktisk rutt att ta. Det visade sig att det inte blev några fler än de två, och den första sålde slut.
Men jag och Igz bestämde oss för att åka ner ändå. Vi har aldrig åkt utan biljetter innan men tänkte att det löser sig på nåt sätt ändå.
Så förra fredagen satte vi oss i bilen och körde ner mot Fort Pierce, FL. Cirka åtta timmar i bilen, och inget lämpligt matställe de sista två timmarna. Så vi kom fram två timmar innan dörrarna öppnades, vrålhungriga och utan biljetter. Checkade in på hotellet och körde in till själva stan för att se om vi kunde hitta nån som sålde biljetter och nånting att äta.
Kom in gjorde vi, och fick se konserten från sidan av scenen. Definitivt en annorlunda upplevelse. Ljudmässigt var det helt otroligt dåligt, men om man bortser från det så var det riktigt kul.

På lördag morgon flög Tom ner till Melbourne, FL där vi hämtade upp honom och sen körde vi mot Tampa och Florda Strawberry Festival.
Väldigt mycket karuseller och spel, och blinkande ljus. Ganska hysteriskt faktiskt. Det hade regnat hela dagen så vi väntade tills det började hålla upp innan vi åkte dit så vi struntade i allt friterat och all underhållning eftersom vi bara var där för konserten ändå.

Dagen efter blev det åtta timmar i bilen igen innan vi kom hem. Och nu var Igz också sjuk.
Så ännu mer Parenthood och soffa.

I helgen som var fick vi äntligen lite varmare väder så vi kunde gå ut. Nu ska det regna i en vecka men efter det hoppas jag att våren kommer igång igen. Visserligen brukar vädret växla en del under vintern och våren men vi brukar få lite fler varma dagar. Och lite mer sol.

Lokalt påskgodis

Äkta crepes

Efter ett par resor och ganska mycket sjukdom är det dags att ta tag i vardagen igen. Det är deklarationsdags här, och det tar ju väldigt mycket längre tid än i Sverige. Och mitt villkorliga green card ska förlängas, och ansökan kan skickas in tidigast 4:e april. Jag har ett fönster på tre månader på mig så det är lika bra att få det gjort på en gång. Och det är nu jag inser att den där planen jag hade att se till att vi sparade "bevis på förhållandet" under de här två åren inte gick som planerat...